TRUONG THcs TRAN QUÖc ToÅN
DÉ KIÉM TRA CUÖI 11
Nim hoc 2025-2026
Mön: KHTN 7
( Dé kiém tra cd 03 trang) Thåi gian låm båi: 90phüt (khöng ké thåi gian phåt db
A.TRÅC NGHIEM KHÅCH QUAN: ( diém)
PHAN 1: TRÅc NHIÉU LVA CHON: (3,0 diém)
Chen phro•ng in ding nhåt vå ghi ket quå våo giay låm båi:
A
u l. Hién tuqng nåo sau däy khöng lién quan dén näng lugng inh sång?
A. sång rnät tr&i phån chiéu trén mat nuåc.
Anh sing mat tr&i låm chåy böng da.
C. Bép mat tr&i nong lén nhö ånh sång mat tr&i. D. Anh sång mét tr&i
düng dé too dien näng.
au 2. Ngu&i ta quy tråc biéu dién tia sång bäng
. möt du&ng thäng co däu müi tén chi hu&ng truyén cüa ånh sång.
B. möt dtr&ng gäp khüc cé däu müi tén chi hu&ng truyén cüa ånh
sång. C. mot dtr&ng cong co däu müi tén chi htrång truyén cüa ånh
sång.
D. mét du&ng trön co däu müi tén chi hu6ng truyén cüa ånh sång.
Ciu 3. Göc phån xo lå göc hop
tia phån xa vå mét guong.
tia phån xa vå phåp tuyén cüa guong tai diém t&i
. C. tia tåi vå phåp tuyén. D. tia t&i vå mat gucng.
Ciu 4. Nöi vé tinh chåt ånh cüa mot vat tao guong phäng, tinh chit nåo dtr&i däy lå ding?
A. Hfrng duqc trén mån vå bäng vat. öng htng
dtrgc trén mån vå bé hon vat.
öng hfrng dtrgc trén mån vå l&n bäng vat.
H&ng duqc trén mån vå hon vat.
a 5. Phån tü khi nitrogen do 2 nguyén tü N lién két nhau. Khi nitrogen lå:
an chät. C. vira lå don chit, vira lå hop chåt B. hep chåt D. khöng xåc
dinh duqc.
6. Khåi ltrqng phän tü lå 400 amu. Giå tri cüa x lå: (Fe=56, S=32, 0=16) A.2B.3.
C u 7. Trong cåc chät sau häy cho biét däy n '
A. ZnO,Fe, N02, H20 hi göm toån hep chåt? a, K, C, 02 C. 02, HCI
Ciu 8. Cho hop chit A göm 2 nguyén tü sodium, I nguyén CO, tü NaCl, sulfur, S024 nguyén tü
oxygen. Häy cho biét cöng thüc höa hoc cüa A lå:
s:S04. B. NaS04. C. 'a:SOa.
D. NaSO.
iu 9. Vi du nåo sau däy lå tap tinh hoc dtrqc O vit?
A. Cå höi '.uq•t nguqc döng dé dé trüng
DÉ KIÉM TRA CUÖI 11
Nim hoc 2025-2026
Mön: KHTN 7
( Dé kiém tra cd 03 trang) Thåi gian låm båi: 90phüt (khöng ké thåi gian phåt db
A.TRÅC NGHIEM KHÅCH QUAN: ( diém)
PHAN 1: TRÅc NHIÉU LVA CHON: (3,0 diém)
Chen phro•ng in ding nhåt vå ghi ket quå våo giay låm båi:
A
u l. Hién tuqng nåo sau däy khöng lién quan dén näng lugng inh sång?
A. sång rnät tr&i phån chiéu trén mat nuåc.
Anh sing mat tr&i låm chåy böng da.
C. Bép mat tr&i nong lén nhö ånh sång mat tr&i. D. Anh sång mét tr&i
düng dé too dien näng.
au 2. Ngu&i ta quy tråc biéu dién tia sång bäng
. möt du&ng thäng co däu müi tén chi hu&ng truyén cüa ånh sång.
B. möt dtr&ng gäp khüc cé däu müi tén chi hu&ng truyén cüa ånh
sång. C. mot dtr&ng cong co däu müi tén chi htrång truyén cüa ånh
sång.
D. mét du&ng trön co däu müi tén chi hu6ng truyén cüa ånh sång.
Ciu 3. Göc phån xo lå göc hop
tia phån xa vå mét guong.
tia phån xa vå phåp tuyén cüa guong tai diém t&i
. C. tia tåi vå phåp tuyén. D. tia t&i vå mat gucng.
Ciu 4. Nöi vé tinh chåt ånh cüa mot vat tao guong phäng, tinh chit nåo dtr&i däy lå ding?
A. Hfrng duqc trén mån vå bäng vat. öng htng
dtrgc trén mån vå bé hon vat.
öng hfrng dtrgc trén mån vå l&n bäng vat.
H&ng duqc trén mån vå hon vat.
a 5. Phån tü khi nitrogen do 2 nguyén tü N lién két nhau. Khi nitrogen lå:
an chät. C. vira lå don chit, vira lå hop chåt B. hep chåt D. khöng xåc
dinh duqc.
6. Khåi ltrqng phän tü lå 400 amu. Giå tri cüa x lå: (Fe=56, S=32, 0=16) A.2B.3.
C u 7. Trong cåc chät sau häy cho biét däy n '
A. ZnO,Fe, N02, H20 hi göm toån hep chåt? a, K, C, 02 C. 02, HCI
Ciu 8. Cho hop chit A göm 2 nguyén tü sodium, I nguyén CO, tü NaCl, sulfur, S024 nguyén tü
oxygen. Häy cho biét cöng thüc höa hoc cüa A lå:
s:S04. B. NaS04. C. 'a:SOa.
D. NaSO.
iu 9. Vi du nåo sau däy lå tap tinh hoc dtrqc O vit?
A. Cå höi '.uq•t nguqc döng dé dé trüng
